Suck...

somsagt... inget jag säger eller känner spelar någon roll... så är det jämt i slutändan.. allt bra har ett slut på ett eller annat sätt. Det här är verkligen inte rätt sätt känner jag...


Det måste finnas en annan anledning än någon luddig som inte är konkret iallafall.. måste ju finnas något konkret om hon verkligen vill att jag ska vara glad och inte bli ledsen... jag är ALLT det och förvirrad och osäker somfan nu istället...

Snälla.. var rak istället... känns som att det här bara är... bästa snabba utvägen eller något.. om du tänkt på det här länge och jag hunnit tänka igenom så mycket på två dagar bara.. eller vad det är.. har ingen tidsuppfattning..

vet inte varför jag skriver du.. denna du läser inte det här ändå... jag har verkligen försökt förklara och berätta allt... och självklart hur jag känner och vad jag inte förstår och fattar.. men jag får inga svar.. jag blir bara mer förvirrad i slutändan...



fyfan.. kommer inte orka... orkar inte just nu känner jag.. vill bara försvinna


Vanligt folk är också så genomskinliga... försöker bry sig och ge någon "smart" förklaring eller lösning.. men vafan... ge fan...

Jag har försökt reparera, jag har försökt kämpa... men blivit ignorerad och bortpushad... ju mer jag försökt ju längre bort har du pushat mig...

Jag skriver bara för att få skriva ut skiten... behöver bara skriva och skriva när jag inte kan prata med någon... vill vräka ur allt... har velat vräka ur massor men du har inte velat vara den som ska vara där och lyssna på det och stötta en.... får känslan av att jag gör allt värre... eller nej.. inte värre... får känslan av att jag är jobbig att lyssna på och att du inte riktigt vill lyssna på det jag säger heller... får inga reaktioner och inga svar... medellängden på svaren ligger på 3 bokstäver...

Om du vill vara själv, vad är det du saknar? känns som att du är ledsen över att du gör mig ledsen bara...... fan... ...


kan någon förklara vad jag gör för fel? ... 3:e gången jag blivit dissad... och sätten jag blir dissad på blir bara värre... jag är inte värd någonting i slutändan....... bortkastad som en påse hundskit....



panik panik panik panik....



Vart är verkligheten? Det här kan inte vara den... den är för skrämmande och oförklarlig... Jag... vill.... inte....



hjälp!.....



Jag vill inte det här, inte alls... men min vilja... mina tankar... mina känslor... är leksaker.... leksaker i en hink som slängs iväg och sprids runt i världen och ruttnar sönder...................

Vad gör jag för fel?.... Antingen är jag för snäll... eller vad det nu är.... om jag är snäll? .... men det är aldrig mitt fel .... i slutändan så är det inte det, fast ändå samtidigt... FAN... jävla... ÅH..........................................................................................................................................................
...........................
...............................


Kommentarer
Postat av: Dennis Liljedahl

Ponta finns här fall du behöver prata. Du ska se att det kommer en dag då allt kommer kännas helt perfekt. Du är en hur bra person som helst. du tänker mer på andra men på dig själv känns det som och det är ju bra. Men när man gör sådanna grejor tar kroppen slut på lycka och man börjar känna sig nedstämd så behöver du nån att prata med nån som kan ta bördan du har och dela upp den. Det är som en hink när den är fult med vatten åker tårarna ut och om du inte har nån mer som kan dela detta vaten så kommer dom fortfarande rinna ut. Det är bara ringa eller sms fall du vill prata om nåt sånt. :)

2010-04-23 @ 14:32:02
Postat av: Ponta

Tack dennis <3 vet att du finns där, många som finns där och kan stötta en... fast kommer alltid bli ett tomrum och ett stort frågetecken.. You are a piece of heaven

2010-04-23 @ 17:23:32
Postat av: Dennis Liljedahl

Men det där tomrummet kan man fylla med andra saker till det blir ett litet tomrum. tomrumen försvinner aldrig men man kan göra det mindre :) You are a piece of heaven :D

2010-04-23 @ 19:06:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0