Trött, förvirrad, ledsen, osäker... känner jag mig just nu...
Känner mig nästan förtvivlad... klockade till när Elin sagt att hon ska till sin morsa och spela tärning (det hon svarade på vad som händer ikväll) ... men någonstans innuti mig så tror jag inte på det.. det känns som att det är någonting annat som händer som inte jag ser.

I vanliga fall skulle jag ha varit säker på att det vore så, men nu känner jag mig verkligen inte säker och det gör ont..

Ont i bröstet och det strålar någon sorts smärta när jag tänker på det..

Ikväll känns det som att jag är rätt så.. ensam.. alla vättiga har dragit och jag känner att jag inte kan prata med någon.. söker förtvivlat efter någon på msn jag kan snacka med men hittar ingen... Känns som... panik..


Saker jag inte fått säga... tillfälle att prata som försvunnit ut i sanden... Det känns som att du tar väldigt lätt på det här... fortsätter leva normalt och gör normala saker utan mig.. som typ.. vadå? han? han finns inte mer?... men ... vad vet jag.. jag känner bara så.. men jag är väldigt förvirrad, ledsen och osäker just nu när detta slängts i facet på mig.. känns som att en enorm del av mig själv desperat försöker hänga sig kvar vid något den omöjligen kan..

Jag vet inte riktigt... vad jag känner eller tänker.. det är ett fett.. slag i facet eller något..

Som jag tänkte och sa förut så känns det inte som att jag är just så psykiskt närvarande.. känns som att mitt psyke ligger någonstans bak i huvudet och trycker medans kroppen bara fortsätter fysiskt och gör det den ska som sägs... Det är fan skrämmande.. skulle kunna tänka mig sönder och samman på bara den saken...


Är det här bara ett desperat rop på hjälp eller?... jag vet inte...
Är i desperat snuskigt stort behov att bara slänga ur mig saker till någon annan... varesig det är känslor, tankar, tidigare upplevelser, allmänt shit eller whatever... Men finns ingen där för det just nu.. eller längre..


Kommer inte på något mer att skriva... behöver... göra något...